Hur svårt ska det va

Hur förklarar jag vad tro är? Hur förklarar jag Gud? Hur många gånger har jag inte fått frågan verbalt eller med blickar om jag tror? Men det gör jag. Jag har ett nyckelband dinglandes från byxfickan som vittnar om min tro. Det är jag mäkta stolt över. Utan provokationer, trakasserier och utan ord bär jag bevis på min tro genom nycelband och med ett kors i halsen. Inte mer inte mindre. Jag bor ju i Sverige så lagom är bäst. - Tror du på Gud? Svår fråga att ge ett bra svar på. Jag tror och jag vet vad Gud är men då är det ju såklart min personliga uppfattning av Gud som jag kommit fram till på egen hand. Jag kan omöjligt förklara för andra vad Gud, vår Herre eller allting är då det är individuellt vad man kommer fram till i sökandet. Sedan min konfirmation 2010 har jag troget och ofta gått i kyrkan för att ta del så klart men också för att lyssna till vad som sägs i predikan. Inte sällan är liknelserna stora från bilbelns texter till mitt eget liv. En liknelse, en eller flera bilder som ritas upp för mig under berättelsen och plötsligt gör något sig påmint i mitt inre som likadant. Det bli som en aha upplevelse och bekräftelse på att människor alltid varit likdana och handlat lika. Det är just liknelserna som gör det så intressant. Hur kan så gamla texter beskriva våra liv även idag? Att inte vilja få Gud kastad över sig eller inte vilja lyssna till att Jesus var hans son, det är helt ok för mig. Vem har inte motat Jehovas vittnen när de står på tröskeln till vårt hem med Vakttornet i hösta hugg. Men detta handlar om en gudomlig historia som fortfarande existerar och kommer så att göra i futurum oavsett vårt förnekande eller ej. Inte tror ni väl att Jesus gick på vatten? Nej han vågade med våra ord beskrivet ta den bräckliga, orörda vägen för att visa oss vidare. Och de som prosade då om man nu kan säga så skrev det mer romantiskt än vi skulle göra. Ni har inte heller upplevt en lam man som reser sig, tar sin säng och går, nej jag tänkte väl det. Men i brist på diagnoser för den tiden skrev man så. Skulle kunna tro att mannen i fråga led av vår vanligate diagnos idag. Depression eller utrbändhet. Då kan man visst bli förlamad i både kropp och själ. Varför han sedan orkade resa sig när Jesus gick honom till mötes får ni själv fundera ut svaret på. Att inte vilja se eller förstå likheterna är för mig en ursäkt för rädsla att bli troende. ”Man kan ju lätt bli kallad hällörad”. Men att inte våga ta till sig det skrivna från förr är för mig Religiös dyslexi. Tro är att inse, känna och leva. Med mig själv och med dig vem du än är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett hav av färger möter mig när jag entrar altargången och min tacksamhet är enorm av att mitt estetiska och kreativa sinne får ta del av jordens grödor. Blommor i lila, äpplen i rött och grönsaker i varma höstfärger. Precis som om ni inte visste det...

Ny dopklänning med stort "Angel" på bröstet. För dem som vill bryta den helvita traditionen vid dopet. "Våga vara annorlunda" ...

Dopklänning i egen design full med grodor. Inte misstag utan nysatsning på färg för den familj som med mig vill förnya dopceremonien och låta ljus och färg inspirera barnets sinne. det är ju dock dess dop. ...

Längtan efter kärlek är inte onormalt mer onormalt att inte få det Idag sitter vi på facebook och önskar, kravsätter varandra och hoppas Idag lever vi i en onormal värld där grå massa styr och visar på en väg som blir oidentifierbar med v...

En dag i en perfekt värld Så går en dag och jag funderar över vad den givit mig. Sovmorgon, ja för mig är det en självklarhet att ta till vara på när möjlighet ges. Men som obunden människa har jag också fått ta del av egen tid att rå över. Självbest...